Hälsoekonomi är på många sätt ett långsiktigt arbete som kräver tålamod. Vi efterlyser ett perspektiv som omfattar ett helt arbetsliv.
Den kanske svåraste utmaningen för hälsoekonomi som forskningsfält är en omgivning som är inriktad på, och belönar snabba resultat, säger Lars-Olaf Cardell, professor vid Karolinska Institutet.
Det finns ännu bara ett fåtal hälsoekonomiska studier med anknytning till allergi i Sverige. Den första studien, publicerad 2010, anger totalkostnaden för alla former av rinit till 6 000–7 000 kronor per år och patient, eller 2.7 miljarder kronor sett till hela befolkningen. Här ingår både direkta kostnader (vårdbesök och läkemedel) och indirekta kostnader (sjukfrånvaro, vård av barn, nedsatt arbetsförmåga).2
En nyare studie (TOTALL) uppskattar samhällets årliga kostnader för allergisk rinit i Sverige till 13 miljarder kronor. Den lyfter fram ”sjuknärvaro” (presenteeism) som den klart största kostnadsfaktorn. Hela 70 procent av de totala kostnaderna kunde hänföras till sänkt arbetsförmåga hos patienter med allergisk rinit som ändå går till jobbet. Som jämförelse svarade läkemedel för drygt 11 procent, vårdbesök för knappt 11 procent och sjukfrånvaro för 8 procent av totalkostnaden.1
Sjuknärvaro är starkt förknippad med allergisk rinit, medan infektiös rinit, ”common cold”, i mycket högre utsträckning får folk att stanna hemma. Studierna visar också att medelsvår till svår allergisk rinit har långt större påverkan på hälsoekonomin än lindriga symtom. En förbättrad symtombild skulle därmed också leda till lägre kostnader.1-2
Lars-Olaf Cardell konstaterar att det ännu är ett fåtal av den stora patientgruppen med allergisk rinit som får immunterapi och att mycket finns att vinna på att behandla fler.
– Om vi kan sätta in en terapi som gör alla allergiker friska så har vi sparat 1,3 miljarder. Det lär inte bli verklighet, men även med en mindre förbättring är det lätt att spara miljoner eftersom det handlar om så stora patientvolymer, säger Lars-Olaf Cardell.
Med den senast publicerade hälsoekonomiska studien från ALK som bygger på antagande om immunterapi, visade det sig att sublingual behandling med GRAZAX® var, sett till totalen, mer kostnadseffektivt än motsvarande behandling med subkutant Alutard SQ. Den högre läkemedelskostnaden för tablettbehandling i förhållande till injektioner uppvägs klart av de minskade antalen vårdbesök. Räknat på ett allergen – i detta fall kvalster – medför en behandling med tabletter en besparing på 65 000–75 000 kronor över treårsperiod, jämfört med att ta vårdresurser i anspråk för injektioner.1
– Vi ser att sublingual behandling lönar sig för ett allergen. Med två allergen är det troligen också lönsamt. Men om vi går upp till tre – säg en kombination av björk, gräs och kvalster – så är det troligen inte det, säger Lars Olaf Cardell.
De hälsoekonomiska studierna understryker även betydelsen av god följsamhet, då bortfallen i studiegrupper med vuxna som får tablettbehandling är större än för grupper som får injektioner.1-2
