Om allergi

Allergier orsakas av att kroppens immunsystem överreagerar mot ämnen som i normala fall skulle vara helt ofarliga. De allergiframkallande ämnena kallas för allergener.¹

Allergi och allergener

Allergi är en av de snabbast växande folksjukdomarna. I Sverige uppskattar man att omkring en fjärdedel av befolkningen har pollenallergi (allergisk rinokonjunktivit). Vid allergi reagerar kroppens immunförsvar med en ökad känslighet för ämnen som normalt är ofarliga. Dessa ämnen kallas allergener. En allergisk reaktion kan bland annat ske vid kontakt med pollen, husdammskvalster, pälsdjur, bi- och getingstick samt olika födoämnen.

När man som allergiker utsätts för allergen agerar immunförsvaret genom att bilda antikroppar. Antikropparna reagerar i sin tur på allergenet och ger upphov till olika allergiska symtom som rinnande näsa, nysningar, klåda i ögonen och i svårare fall andnöd eller astma.¹

En allergisk reaktion leder till olika allergisymtom

Allergiska reaktioner vid pollenallergi, kvalsterallergi och pälsdjursallergi orsakar inflammation i luftvägarna och/eller ögonen och ger därmed en rad olika symtom. En allergisk inflammation i de övre luftvägarna orsakar allergisk rinit (som också kallas allergisk snuva eller ibland hösnuva) med symtom som rinnsnuva, nästäppa, nysningar och klåda i näsan. Inflammation i de nedre luftvägarna leder till allergisk astma. En inflammation som drabbar ögonen kallas konjunktivit (bindhinnekatarr) och resulterar i kliande och rinnande ögon. Den allergiska reaktionen och allergisymtomen kan bli värre med tiden om sjukdomen inte behandlas korrekt och allergisk rinit anses vara en av de största riskfaktorerna för att utveckla allergisk astma.²

Skillnaden mellan allergi och överkänslighet

Överkänslighet är ett övergripande begrepp som innefattar samtliga kroppsliga reaktioner på ämnen i vår miljö som människor normalt inte ska reagera på. Allergi innebär att man inte tål ett visst ämne. Kroppens immunförsvar reagerar på ämnet och ger besvär. När man har en överkänslighet kan man få besvär av ett ämne men immunsystemet är inte inblandat.¹

Vad är korsallergi?

Allergener i frukt, grönsaker och växtsafter har ibland liknande uppbyggnad som de som finns i pollen. Det gör att man i vissa fall kan få klåda i mun och svalg när man äter viss mat, en så kallad korsreaktion. Ett vanligt exempel på detta är lövträdsallergiker som får klåda i munnen av äpple. Ofta kan en allergisk person äta de specifika födoämnena om de kokas först men nötter och selleri kan ge problem även om de hettas upp först. Frukt kan ibland tålas bättre om den skalas.³

Björk, gräs- och gråbopollen

De tre viktigaste pollenallergenen i Sverige är björk, gräs-och gråbopollen.

Björkpollenallergi är den vanligaste allergin. Björkpollenallergenets struktur påminner mycket om allergen från en rad andra trädslag såsom al, hassel, bok, och ek. Detta medför en hög grad av korsreaktivitet, vilket innebär att man som björkpollenallergiker kan uppleva symtom redan tidigt på året och ända fram till sommaren.
Björken blommar från omkring mars till juni men med viss variation beroende på var i landet man befinner sig.

De flesta grässorterna har sin blomning under högsommaren då besvären brukar vara som störst för gräspollenallergiker. Till gräsfamiljen hör olika sorter som är väldigt lika varandra där alla anses allergena. Timotej brukar få representera gräs i allergisammanhang.

Gråbo blommar lite senare än gräs och dess pollen ger vanligen allergibesvär mellan juli och september. Gråbo växer i hela landet utom i de inre delarna av norra Norrland. Gråbo är vanlig på öppen mark och du hittar den ofta vid vägkanter, gårdar och obrukad mark.⁴

Lär dig mer om pollenallergi

Allergi hos barn ska tas på allvar

Förekomsten av allergier i luftvägarna har ökat under de senaste årtiondena, såväl i industriländer som i utvecklingsländer. Man vet inte varför vi är allergiska. Men det finns ett antal teorier som kopplar ihop uppkomsten av allergier med hygien, rökning, luftföroreningar och global uppvärmning.⁵

Ungefär 400–500 miljoner människor i världen lider av allergisk rinit och cirka 40 % av dessa är barn.⁶ Att behandla allergi hos barn är viktigt för att bromsa den allergiska sjukdomsutvecklingen, även kallad den allergiska marschen. Ungefär 10–20 % av personer som har allergisk rinit uppskattas ha fortsatta besvär trots att de använder symtomlindrande läkemedel. Av de som har besvärande symtom trots medicinering är det fortfarande få som får möjlighet att vaccineras mot sin allergi.⁷