Lika och olika – om pollen

Pollenkorn bildas i växternas hanorgan, ståndarna. Ett pollenkorn har två hanliga könsceller som ska transporteras till pistillens märke på en annan växt. Den mesta av pollineringen sköts av insekter. Men det är de pollen som sprids med vinden som ger allergiska besvär. Eftersom sannolikheten är låg att pollen som sprids med vinden når sina mål, producerar dessa växter stora mängder pollen.

Pollenhalten mäts genom att fånga in pollen i pollenfällor som sitter på höga byggnader. Fällorna töms varje dag och proven avläses manuellt via mikroskop.

Björkpollen

Det finns tre björkarter i Sverige: vårtbjörk eller hängbjörk (Betula pendula), glasbjörk – ibland kallad fjällbjörk (Betula pubescens) och dvärgbjörk (Betula nana).

Eftersom björken är vanligt förekommande i Norden är den också en av de största orsakerna till allergiska besvär. Ett träd kan bilda tusentals hängen som vart och ett bildar miljontals pollenkorn. Om det blir en svår björkpollensäsong eller inte beror på olika faktorer. Konkurrensen om näring mellan hängen som sprider pollen innevarande år och de som ska göra det nästkommande år påverkar mängderna. Väderleken under vår och försommar året innan pollenspridningen har också betydelse.
Björken blommar oftast rikligt, och när det är riktigt mycket björkpollen kan det vara cirka 4 000 björkpollen i ett prov. Koncentrationen är som högst nära blommande träd. Björkpollen sprids med vinden och kan också fjärrtranporteras till Norden med vindar från centraleuropa. I Norden frisätts björkpollen vanligtvis mellan april och juni, men kan förekomma redan i mars.
När björkpollenet hamnar i näsans slemhinna och kommer i kontakt med fukt, fälls allergena proteiner ut från pollenet inom någon minut. Björkpollenallergiker reagerar ofta med rinitbesvär även mot al-, bok-, ek- och hasselpollen. Födoämnen som äpple, persikor och hasselnöt ger upphov till klåda i munnen och skalning av potatis och morot kan också framkalla besvär. Dessa korsreaktioner beror på att immunförsvaret har svårt att skilja det allergena proteinet från björk från allergen med samma struktur och släktskap. Jämfört med gräspollenkornet är björkpollenkornet ganska stabilt och påverkas inte så mycket av väder och vind.

Gräspollen

Det finns drygt 150 arter i familjen gräs (Poaceae) i Norden, varav ungefär 40 är någorlunda vanliga. Även gräs är vindpollinerade växter. Gräspollen från olika arter är mycket lika varandra och skiljs inte åt vid pollenräkning. Alla anses allergena och korsreaktiviteten är mycket hög. Timotej ingår ofta i standardpanelen vid allergiutredning.

Pollen frisätts främst under sommarmånaderna. Men eftersom olika arter blommar vid lite olika tidpunkt finns vanligtvis gräspollen i luften från maj till oktober. Mest intensivt är det kring midsommar och då kan höga, eller mycket höga, halter av gräspollen förekomma i luften under perioder. Vid torrt och varmt väder är problemet som störst. Gräspollenkornen är ganska sköra, så vid kraftiga regn brister pollenkornen och frisätter allergena, vilket kan upplevas besvärligt om kraftigt regn följs av vackert väder, fenomenet kallas åskvädersastma.

Gräspollenkornen i sig är för stora för att tränga ner i de små luftvägarna. Men när de fastnar i övre luftvägarnas slemhinna fälls allergena proteiner ut. På så sätt kan de orsaka symtom både från de övre och nedre luftvägarna. Andra icke allergena proteiner från gräspollen, expansiner, kan leda till skador på cellväggar, vilket bidrar till att allergenet lättare kommer i kontakt med celler från immunförsvaret.

Gräspollenallergiker kan, precis som björkpollenallergiker, reagera på födoämnen via så kallade korsreaktioner, som exempelvis gurka, pumpa och melon, men reagerar sällan på frukter, nötter och baljväxter.

MAGNUS LINDQVIST
MEDICAL SCIENCE LIAISON, ALK NORDIC